Skip to main content
Föräldrar   »   Barn som tystnar eller drar sig undan

Barn som tystnar eller drar sig undan

En del barn delger inte omvärlden så mycket om sina tankar och känslor. Det kan stressa föräldrar som är oroliga för att barnet inte mår bra. Men det finns sätt att stötta tysta barn och hjälpa dem att sätta ord på upplevelser. Att spendera tid tillsammans, göra sådant som båda gillar och att låta bli att pressa barnet är fina sätt att skapa kontakt med en som kanske mest av allt vill dra sig undan.

Sammanfattning av Barn som tystnar eller drar sig undan finns nedan.


Varför barn tystnar

Tysta barn som inte delar med sig av sina känslor blir ännu tystare om man klagar på dem. Tystnaden handlar ofta om att barnet inte kan sätta ord på sina känslor eller inte känner tillräckligt förtroende för att göra det. Precis som vuxna kan barn ha svårt att veta vad de känner.

Så kan du möta ett tyst barn

Det är bra att bekräfta känslorna genom att berätta att man kan känna många saker samtidigt. Man kan till exempel älska någon som man samtidigt är arg på. Tystnad kan också handla om att barn inte känner det du tror. Ibland kan man behöva satsa många timmar på att engagera sig i saker de gillar, stötta med något praktiskt eller prata om Youtube-favoriter innan man bjuds in till mer förtroliga samtal.

När barnet är tonåring och drar sig undan

Äldre barn och ungdomar kan dra sig undan kontakt och sluta vara hemma för att istället hänga hos kompisar. Andra reagerar tvärtom, stänger in sig på sitt rum med hörlurarna och undviker både att träffa kompisar och delta i familjelivet. Att sitta framför skärmen eller spela mycket kan vara ett sätt att vila och fly från oro och jobbiga tankar. Det är förståeligt att man vill göra så om man är nedstämd. Har man mycket som snurrar i huvudet kan man tappa orken att möta andra.

Försök tygla dina egna önskningar om/för/på barnet

När föräldrar blir oroliga för att ett barn drar sig undan, finns det en risk att man exploderar i en flod av krav på att ta sig samman och komma ut ur sin isolering. Då kan låsningen bli ännu värre för barnet. Att stötta är därför en balansgång mellan att låta tonåringen få vila och vara ifred och att bryta isoleringen så att den inte förstärker nedstämdheten. Det bästa är ofta att sätta upp små krav som att dagligen sitta med vid middagsbordet, ägna sig åt någon fysisk aktivitet och ibland träffa en kompis.

Sammanfattning – Barn som tystnar eller drar sig undan

  • Tysta barn som inte delar med sig av sina känslor blir ännu tystare om man klagar på dem.
  • Tystnaden handlar ofta om att inte kunna sätta ord på sin känslor. Eller att inte känna nog förtroende för att göra det.
  • Sätt av extra tid att vara med barnet och gör saker tillsammans som barnet tycker om, det bygger förtroende.
  • Tygla din egen frustration och undvik att pressa det äldre barnet att komma ur sin isolering. Det är en balansgång mellan att få vila och bryta isolering.
  • Sätt upp små nya rutiner varje dag som att sitta med vid middagsbordet, göra något fysiskt eller träffa en vän ibland.

Malin Bergström
Barnpsykolog