Att föräldrars konflikter efter en separation skadar barn, oavsett ålder, är knappast någon nyhet. Ilskan och besvikelsen ligger som ett tjockt täcke över hela föräldrarelationen. Kan vi göra något för att dämpa föräldrakonflikterna eller måste vi finna oss i bråk och dålig stämning? Vad kan vi föräldrar göra konkret för att dämpa föräldrakonflikterna och förebygga nya konflikter?
För den som känner sig rejält sviken, stukad eller arg på sin medförälder efter en separation är det extra svårt att byta fokus från en infekterad vuxenrelation till hur konflikterna drabbar barnet. Man vill inte vara förnuftig när man är arg.
Impulserna från känslocentrum har företräde framför resonerande och logik och påverkar våra muskler och vårt beteende innan vi hinner stoppa oss själva. Men med hat och bråk fortsätter ni att lägga energi på varandra.
Malin Bergström, barnpsykolog och forskare
Om ni kyler ner den infekterade kontakten frigör ni energi åt både ert barn och er själva. Det är viktigt att dämpa föräldrakonflikterna för barnens skull!
Ett första steg är att inse att även om jag har varit del av bråken tidigare (jag kanske till och med har startat konflikter ibland?) så kan jag nu välja att agera annorlunda och inte bidra med mer aggressioner. Fundera också kring varför du reagerar starkt i relationen till medföräldern. Det är ett viktigt och bra första steg. Du kan även prova att göra något av följande.
Det här är ofta svårt. Man kanske har blivit lämnad och fått hjärtat krossat. Samtidigt ska man hjälpa till när barnen ska vara halvtid hos medföräldern fast mindre tid med barnen är det sista man egentligen önskar. Det är en tuff situation. När vi skriver “försök acceptera” så betyder det inte att man ska tycka om det som händer – men man accepterar att det ser ut som det gör istället för att arbeta mot det som är*. Acceptans frigör energi och du kan lägga mer tid på att ordna det så bra som möjligt för dig och barnen (och kanske också för medföräldern så småningom i och med att ert samarbete förhoppningsvis fungerar bättre).
*Obs! Om medföräldern utsätter barnet eller dig för hot, våld eller andra brott är det viktigt att du omgående söker hjälp hos polisen och socialtjänsten.
Ett kärvt tonläge i en separation är snarare regel än undantag. Även om man i grunden har en bra relation är det lätt att det blossar upp bråk. Övergående bråk har ingen avgörande betydelse för barnet, det viktiga är att ni inte fastnar i dem. Ju intensivare konflikten mellan er är, desto snabbare behöver ni etablera en neutral kommunikation som skapar distans för att dämpa föräldrakonflikterna. Med neutral kommunikation menas att man kommunicerar så att inte mer aggressioner tillförs en redan upphettad situation.
Ibland hjälper det om man tänker på medföräldern som en arbetskollega på jobbet som man har gemensamma ansvarsområden med. Då är det självklart att man hälsar, svarar när den andra hör av sig och utgår från att medföräldern, precis som man själv, vill väl och jobbar mot samma mål. Även om det känns konstigt i början och en aning krystat kanske kan det vara bra att hålla fast vid den “professionella relationen” istället för att ramla in i gamla mönster som leder till regelrätta bråk.
Stark ilska kan leda till att man använder sina barn för att komma åt medföräldern. Hämnden kan bli viktigare än barnens välbefinnande. Kanske struntar man i överenskommelser om att hämta en viss tid eller planerar aktiviteter i den andra förälderns vecka. Det skapar förvirring och besvikelse hos barn och ilska hos den andra föräldern. Syftet med den typen av respektlöshet kan vara att späda på konflikten, och svarar du då med ilska har du gett din medförälder vad hen önskade. Om du kan förhålla dig neutral och inte ge beteendet näring så ökar chansen för att det ska självdö. Beteenden förstärks när de ger utdelning. Tänk igen på er nya relation som “arbetskollegor”!
Barnet behöver hjälp att förstå den här typen av situationer, men balansgången mellan att förklara och baktala den andra föräldern är svår. Du bekräftar kanske att föräldern är arg på dig och att det bidrar till att hen kommer sent eller låter bli att dyka upp. Barnet behöver höra att det själv inte har någon skuld i att relationerna trasslar och kan behöva stöd i att kunna berätta hur det känns, både för dig och för sin andra förälder. Bekräfta att du ser ditt barns utsatthet i konflikterna mellan er. När du pratar med barnet hjälper det dig att förstå hur du kan underlätta för och skydda ert barn. Är det så att du inte konkret kan hjälpa ditt barn att slippa sådant det lider eller skräms av, kan du stärka barnet i hur det kan göra för att skydda sig själv.
Försök komma ihåg att dina insatser för förändring aldrig är förgäves för barnet! Barn märker att man anstränger sig och det tar tid att ändra mönster. För att komma vidare kan du göra detta:
Relationer är något man gör, inte något man har. Det tar tid och kräver energi att bryta gamla mönster och skapa nya. Om du gör det du kan från din sida, för att minimera antalet föräldrakonflikter och dämpa dem som uppstår, har du satt ditt barn först på ett av de mest betydelsefulla sätten för barnet!
Elisabeth Scholander, Familjerättsjurist och medlare, specialiserad på konfliktlösning för familjer
16 april 2024
"Vändningen kom när vi hittade Varannan Vecka-appen. Det är mindre tjafs och båda har bättre koll. Känns så skönt!”
"Tusen tack för denna app, denna har fått oss att äntligen kommunicera!”
