Barn har olika strategier för att klara av en föräldraseparation och delad tid med båda föräldrarna. Sett ur barnets perspektiv kan det vara lättare känslomässigt att ignorera en förälder helt än att visa känslor och ”lätta på locket” den vecka man bor hos den andra föräldern.
Sammanfattning av När barnet ignorerar eller vänder sig till ”fel” förälder finns nedan.
Det händer att barn ignorerar den förälder de för tillfället inte bor hos. De hälsar inte om man råkar stöta på varandra ute på stan, utan tittar bort eller ser rakt igenom en. Andra vägrar att prata i telefon eller skypa. Det här är barns sätt att hantera en ny familjesituation – att tänka bort den förälder de för tillfället inte bor hos. Detta skydd mot att börja längta måste man respektera.
Att bli ignorerad av sitt barn kan givetvis kännas jättesvårt. Särskilt i samband med en separation då man som vuxen kanske har det extra tufft. Då är det bra att försöka komma ihåg att barnets beteende sannolikt handlar om deras egna behov – inte om att statuera ett exempel mot sin förälder. I efterhand kan man sätta ord på det som hände: ”När vi möttes i affären, lilla gullfia, så ville du inte se på mig, men jag vinkade lite i alla fall.”
Man får också avstå från att ringa om barnet inte vill prata. Då är det bättre att göra upp med den andra föräldern om att barnet får ringa när det vill. Kanske messar föräldern först, så att man ser till att vara tillgänglig om barnet vill höra av sig.
Barn vänder sig ofta till den förälder de för tillfället bor hos, men de kan också ha sina föräldrar till olika saker. Den ena bidrar kanske med roliga aktiviteter och den andra får alla förtroenden. Kanske vill barnet att mamma följer med till simtävlingen även om det råkar vara pappas helg – hon är ju så bra på att heja. Dessutom känner hon de andra föräldrarna i laget. Kanske ringer barnet sin pappa när något känns jobbigt, trots att det är mammas vecka.
För föräldrar kan barnets val kännas orättvist. Man kan bli arg och avundsjuk. Men att bråka med barnet eller skälla ut sin medförälder för att den skapat orättvisorna är förstås inte att visa ett moget föräldraskap. Jag tänker tvärtom att man ska vara glad om ens barn vågar visa vad det vill och behöver.
Alltför ofta anpassar sig barn efter vad de tror att föräldrarna vill. Det betyder inte att du hjälplöst behöver acceptera den roll som ditt barn har tilldelat dig, men du kan inte ändra vare sig barnet eller din medförälder. Däremot kan du ändra dig själv.
Malin Bergström Barnpsykolog, docent och författare
22 april 2024
"Vändningen kom när vi hittade Varannan Vecka-appen. Det är mindre tjafs och båda har bättre koll. Känns så skönt!”
"Tusen tack för denna app, denna har fått oss att äntligen kommunicera!”
