Om barns boende – växelvist eller på annat sätt
En av de vanligaste frågorna föräldrar ställer sig vid en separation är hur barnet ska bo. Hur kommer relationerna se ut och hur kan man fortsätta sitt föräldraskap? Flera faktorer påverkar vad som är lämpligt. För en del är växelvist boende lösningen som passar barnet bäst medan andra barn behöver bo mer hos en förälder. Det finns viktig fakta att ta del av för att fatta grundade beslut angående barnets boende.
Sammanfattning av ’Om barns boende…’ finns nedan.
Allmänna utgångspunkter
Uppdelningen av barnets boende ska kännas smidig och rättvis och ge barnet vad det behöver. Det avgörande när ni planerar är era möjligheter att skapa en vardag med barnet. Är barnet väldigt pappigt och behöver tät kontakt? Har tonåringen fullt upp med sin egen tillvaro och behöver två föräldrar som håller koll? Andra faktorer som spelar roll är hur ni bor, era arbetstider, er ekonomi, er hälsa och er omsorgsförmåga, samt ert engagemang som föräldrar. Alla beslut om barnets boende ska fattas utifrån barnets bästa med hänsyn till era förutsättningar.
Det är viktigare att barnet trivs med sitt boende än att det känns rättvist för er föräldrar.
Malin Bergström, barnpsykolog och forskare
Vem bestämmer om barnets boende?
De flesta föräldrar har gemensam vårdnad om barnet. Det innebär att de fattar gemensamma beslut om barnets boende och andra viktiga frågor. Är det en förälder som är vårdnadshavare har föräldern ensam bestämmanderätt kring boendet. Oavsett hur vårdnaden ser ut är det bra att ha en öppen dialog och arbeta för ett bra samarbete inom föräldrateamet.
Växelvist boende
Växelvist boende innebär att barnet har två hem och bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna. Forskningsstudier om barns hälsa och välbefinnande efter en separation visar att vardagskontakt med båda föräldrarna passar många barn. Studier har visat att barn från ungefär tre års ålder generellt mår bra i växelvist boende (för yngre barn saknas tillförlitliga studier).
Det betyder dock inte att växelvist boende passar just ert barn och er familj. Olika boendeformer kan också passa olika bra under olika perioder. När vi tänker på växelvist boende tänker vi ofta varannan vecka och för många barn (och föräldrar) passar en sådan rytm. Det innebär en jämn (rättvis) tidsfördelning och är enkelt att ha koll på. Men schemat kan egentligen se ut hur som helst, så utgå från vad som passar er när ni planerar.
Olika tidsfördelning av det växelvisa boendet
Det växelvisa boendet kan regleras på olika sätt i tid, exempelvis genom 7 + 7 dagar dvs varannan vecka. Andra familjer har kortare intervaller, exempelvis 2+2+3+3 dagar osv dagar då en hel veckas uppehåll i boendet med den andra föräldern är alldeles för lång tid för en del barn.
För barn som har svårt med omställningar kan längre perioder vara att föredra, medan täta byten passar bättre för den som längtar. Det är vanligt att små barn flyttar ofta, flera gånger i veckan, skolbarn varje vecka och att tonåringar bor i fjortondagarsperioder.
Se till att bo nära varandra
Man får vara ödmjuk inför att det kan vara svårt att hitta bra boenden som ligger nära varandra vid en separation. En del föräldrar missar dock barnens behov när de letar bostad och flyttar en bra bit ifrån varandra med flit. Det är förståeligt att behöva fysiskt avstånd som vuxen men för barnet kan det medföra stora svårigheter. Om avståndet är för långt är risken stor att barnet kommer tröttas ut av allt resande och tvingas bo med endast en förälder. Det är sällan bra för barn som vill bo med båda.
Försök därför ordna nya hem i samma stadsdel, på samma busslinje eller i vart fall samma kommun. Barnet kan då ta sig mellan sina två hem och fortsätta leva sitt liv utan allt för stor ansträngning. Ni föräldrar får det också enklare när barnet kan röra sig tryggt på egen hand utan att ni ständigt behöver skjutsa. Tänk helhet för barnet!
Booster kan hjälpa mot längtan
För barn som bor varannan veckan kan en extradag, en ”booster” mitt i den andras vecka, göra att barnet (och föräldrarna) längtar mindre. Barnet kan också ha fasta dagar vilket gör det lätt för er föräldrar att ta ansvar för träningar och andra aktivieteter.
Växelvist boende behöver heller inte innebära att ert eller era barn bor exakt lika mycket hos er båda. Att anpassa schemat efter skolväg, aktiviteter och era arbetstider kan underlätta vardagen för alla. Behöver barnet bor mest i sitt ena hem, kan en långhelg kompletteras med en eller ett par kvällar i veckan med den andra föräldern. Blir det praktiskt eller känslomässigt bökigt att sova i båda hemmen kan ni ändå hjälpas åt genom att hämta, läsa läxor, följa med på fritidsaktiviteter eller äta middag tillsammans.
När barnet bor hos en förälder och har umgänge med den andra
Ibland passar det bäst att barnet bor hos en av er. Om barnet bor mindre än en tredjedel av tiden är det snarare fråga om umgänge och inte växelvist boende. Barnet kanske mår bättre av en fast punkt och få övergångar. Ni vuxna kanske bor långt ifrån varandra så att det inte är rimligt att barnet ska ta ansvaret för det genom att behöva resa långt varje dag.
För många som har barn på heltid är ansvarsfördelningen en förlängning av hur man hade det när man bodde ihop. Fördelarna är att livet blir förutsägbart och att man slipper kompromissa och längta. Du slipper frustration över din medförälders brist på engagemang och det är upp till dig att skapa ett hem där det är lugnt, tryggt och ibland också glatt.
Utmaningarna är att få orken att räcka till och att få till umgänge och sociala aktiviteter som funkar med barntillvaron. Det kan också krävas en stor insats från boendeföräldern för att barnet ska få ett vettigt umgänge med den förälder det inte bor med. Märker man att barnet längtar och saknar kan man känna sig hjälplös och behöva lägga kraft på att engagera den andra föräldern.
Ekonomin påverkas
När barnet bor hos dig på heltid har du rätt till underhållsbidrag från den andra föräldern. Men din ekonomi påverkas inte bara av utgifterna för barnet. Ditt yrkesliv påverkas när du själv står för samtliga vab-dagar och anpassa arbetstiden efter barnets behov.
Som ensamstående är det viktigt att förskola, skola och fritidsverksamhet fungerar både för dig och barnet. Engagera gärna ditt nätverk med familj och vänner för att få lite luft i schemat, avlastning och sällskap. Tänk på att andra viktiga vuxna till barnet också har rätt till vab-ersättning om de tar hand om barnet när det är sjukt. Det är ovärderligt att hjälpas åt, till exempel för att hämta och följa till fritidsaktiviteter.
Till dig som är umgängesförälder
Fundera på hur du kan ordna så att barnet får behålla det du bidragit med i form av intressen, släktingar och familjekompisar. Det är mycket som ska rymmas inom den begränsade tid du har med ditt barn. Om du kan avlasta den andra föräldern så gynnar det även barnet.
Om det fungerar okej utan stora konflikter eller motsättningar är det bra om ni tillsammans, boendeförälder och umgängesförälder, kan vara delaktiga kring barnet. Det innebär att dela information, närvara på utvecklingssamtal (fysiskt eller digitalt) och andra aktiviteter för barnet.
Var med barnet både på vardag och helg
Oavsett hur barnet bor försök fördela tiden så att barnet är med er båda under vardagar och helger. Det är kämpigt att ensam ha ansvaret för vardagens livspussel. Men att träffa barnet på helgerna är visserligen mysigt men ger ingen delaktighet i vardagsaktiviteterna. Kontakten med tränare och lärare är en del av föräldraskapet och som helgförälder kan man missa det. Det ger också barnet en helhet i livet där båda föräldrarna känner barnet i hela barnets tillvaro.
Oavsett hur barnet bor behöver de vuxna vara flexibla
Boende och umgängesscheman kna behövas diskuteras flera gånger, prövas och följas upp. Även om ni i grunden är överens om lika mycket tid hos er båda, kan ni i perioder behöva vara flexibla. Barnet är en lika viktig person i familjen som ni vuxna. Ni behöver väga in barnets behov och längtan vid sidan av era jobb, andra åtaganden och praktiska omständigheter. Men att tillmötesgå ett barns behov behöver inte självklart betyda att det ska bo mer med den det längtar efter. Gör man ändå så kan man också låta den förälder som är nummer två på favoritlistan ägna sig lite extra åt barnet en stund efter förskolan eller en halvdag på helgen och så vidare. Att ha det fint tillsammans stärker relationen och minskar ojämlikheten.
Sammanfattning – Om barns boende
- Avgörande för frågan om barnets boende är barnets behov – inte rättvisetänk mellan föräldrarna.
- Många barn mår bästa av att bo växelvist på olika sätt och spendera tid med båda sina föräldrar.
- För andra barn bli omställningarna för påfrestande. Föräldrarna måste då ändra på boendeplanerna för barnets skull. Även om det innebär att en förälder träffar barnet mindre.
- Tid med barnet behöver inte betyda ”sova över” lika mycket. Det kan handla om mer tid på helgerna, följa med till aktiviteter och liknande.
