Skip to main content
Föräldrar   »   Barns sorg, oro och nedstämdhet

Barns sorg, oro och nedstämdhet

Föräldrars separation leder till många förändringar för barn. Det påverkar deras mående och kan handla om sorg, oro och nedstämdhet. Det är viktigt att föräldrar och andra viktiga vuxna kring barnet tar sig tid att umgås med barnet och lyssna om barnet vill berätta hur de mår och vad de behöver.

Sammanfattning av Barns sorg, oro och nedstämdhet finns nedan.


Så kan sorg, oro och nedstämdhet visa sig hos barn

Många barn blir oroliga när föräldrarna flyttar isär. För barn i skolåldern kan skilsmässan leda till skuldtankar om sådant de själva gjort och som de kopplar till separationen. Hade allt blivit annorlunda om jag hade bråkat mindre? Kanske har barnet en allmän oro i kroppen som det inte riktigt kan sätta ord på. Tankarna kan vara skrämmande och kanske funderar barnet på om det är ”normalt”. Även tonåringar kan uppleva att de är skyldiga och undra om de känner ”rätt” eller ”fel”. Kanske har de en föreställning om att de borde vara ledsnare och blir skrämda av sin känslokyla. Kanske oroar de sig i stället för att de reagerat för starkt och att det påverkat föräldrar eller syskon negativt.

Vuxna behöver visa vägen

Även för äldre skolbarn och tonåringar kan skilsmässan vara det första svåra som drabbar dem. De har ännu inte utvecklat några strategier för att hantera svårigheter och har ingen erfarenhet av att ta sig igenom en svår period och sedan må bra igen. En vuxen behöver bekräfta att livet innehåller även svåra perioder, men att man kan gå vidare och sedan se ljust på tillvaron igen. Kanske tänker barnet att allt har förändrats för alltid och tappar, för en stund, hoppet. Vissa beskriver att inget längre spelar någon roll efter skilsmässan. Det är en normal reaktion när man är sorgsen och nedstämd, men innebär också en risk om den leder till att man gör saker som är negativa, som att strunta i skolarbetet eller dra sig undan från kompisarna.

Ringa in oron

För att förstå hur du kan hjälpa ditt barn behöver du ringa in vad oron och sorgen handlar om. Vad är det barnet sörjer? Är det något i vardagen som inte fungerar? Vad grundar sig oron i? Är det pengar, att behöva flytta, att glömma sina saker, att föräldrarna ska skaffa nya partners så de själva glöms bort, framtiden, att vara ett ”skilsmässobarn”, hur föräldrarna mår (är mamma ensam? dricker pappa?) eller att det är orättvist mellan föräldrarna (pengar, ny partner, en får bo kvar)? Känner sig barnet osynligt som om ingen har ork för det eller vill det inte belasta sina redan tyngda föräldrar?

Öppna upp för samtal

Även om du har många frågor som du vill ha svar på är det ofta bättre att lyssna än att peppra barnet med frågor. Öppnar du för samtal och visar att du finns där, så ökar chansen att barnet ska dela sin oro med dig.

Stötta och hjälp barnet

För att hjälpa barn behöver man förstå vilket slags stöd eller hjälp de vill ta emot. Vill barnet prata eller behöver det få vila från det svåra och tänka på annat? Kanske gör ni något mysigt tillsammans. Kanske kan barnet lyssna på musik eller träffa kompisar. Om man är orolig och ledsen är det vilsamt och skönt att känna gemenskap med andra. Ibland kan man fråga rent ut: ”Vill du att jag hjälper dig på morgnarna så du kommer upp i tid för att ta den nya bussen till skolan?” Konkret stöd kan hjälpa barnet att slappna av. Förutsägbarhet, rutiner och ökad fysisk närhet brukar vara till hjälp. Ett barn som tidigare varit ”för stort” för att bäras till förskolan eller sitta i knät framför Bolibompa kan behöva den extra tryggheten igen. Äldre barn och tonåringar kan behöva hjälp med avlastning, både praktiskt och känslomässigt, om de till exempel oroar sig för logistiken kring flyttarna eller hur ett yngre syskon har det. Uppmuntran att bjuda hem kompisar eller att själv ta initiativ till en middag med kompisar och deras föräldrar kan vara till hjälp för attbryta tendenser till isolering.

Ge hopp om att det blir bättre

Många barn är oroliga för föräldrar som mår dåligt efter separationen. Bekräfta i så fall att du är ledsen eller orolig, men att du kan hantera dina känslor, tar hjälp för att bearbeta dem och att du kommer att må bättre framöver. Barn kan också behöva tala med någon utomstående om sina känslor, som en släkting, en kompis förälder, skolsköterskan, en kurator eller andra barn i en stödgrupp för barn som upplevt en skilsmässa. Det viktigaste för den som är ledsen och orolig kan vara att få känna hopp om att det kommer att bli annorlunda längre fram.

Sammanfattning – Om sorg, oro och nedstämdhet

  • Många barn blir oroliga när föräldrar flytta isär. Känslorna kan visa sig som skuldkänslor, tankar och rätt och fel och liknande.
  • Vuxna behöver visa barn att livet kan vara tufft men att det finns en väg framåt.
  • Ringa in känslorna och ta reda på vad de beror på. Det kan handla om oro för pengar, föräldrarnas mående och framtiden.
  • Avsätt tid för att vara med barnet i vardagen (korta och långa stunder) och lyssna på vad barnet har att säga.
  • Möt barnets behov av extra närhet, praktisk flytthjälp till tonåringen och så vidare på det sätt som barnet behöver.
  • Barn behöver få känna att saker och ting kommer att ordna sig – ge barnet hopp om det!

Malin Bergström
Barnpsykolog