
Överenskommelser
Så får du till sommarplaneringen i varannan vecka-familjen
Sommarplanering i en varannan vecka-familj: börja i tid, dela loven rättvist, lös krockar kring midsommar och gör plats för det du själv behöver.
Att barn känner att du är tillgänglig för samtal och stöd är kungsvägen till deras förtroende – och det är handlingen som räknas, inte att du säger att du finns där. Här får du veta hur du skapar förtroende och en fin dialog med ert barn.
Samtalen kommer ofta när man är som minst beredd. Kanske står du och lagar middag medan tonåringen trycker i sig ett berg av mackor strax innan ni ska äta. Längst ner hittar du en sammanfattning av artikeln.

Bjud in till samtal genom att till exempel visa en bild från förra årets sommarsemester. Du kan konstatera att det i år blir annorlunda, när barnet har semester med en förälder i taget. När du pratar om det som varit och det som kommer hjälper du barnet att få ihop sin bild av familjeförändringen.
För att barn ska öppna sig behöver de känna att samtalsklimatet är sådant att du inte blir ledsen eller arg när de berättar något för dig. Givetvis kommer du att bli känslosam när ni pratar om det som är svårt. Bekräfta i så fall att det känns jobbigt, men tala också om att det kan vara skönt att dela jobbiga saker med varandra. Genom att visa hur man kan hantera svåra samtal och känslor blir du en förebild.
Ofta är det bra att mest lyssna. Ta barnets känslor på allvar och lyssna utan att komma med råd, förklaringar eller åsikter om hur barnet borde känna i stället. Sätt dig in i ditt barns situation och förmedla förståelse. Pröva gärna att själv sätta ord på känslorna, till exempel: ”När du berättar det här verkar du stressad och orolig över flyttarna, stämmer det?” Sådana samtal hjälper barnet att förstå mer av vad det själv känner och tänker.
Du kan ha egna behov av att få förståelse för hur du har agerat under separationen, men om barnet är argt eller anklagande ska du undvika att gå i försvar. När du får lust att tala om hur saker egentligen ligger till – bit ihop. Samtalet handlar inte om att barnet ska få samma bild av skilsmässan som du, utan om att du ska få höra hur barnet upplever den. Lockelsen att beskriva saker som skett mellan er föräldrar kan vara stor, men berätta bara sådant som gagnar barnet.
Låt barnet prata färdigt utan att avbryta. Stäm av att du förstått allt rätt och fråga om du får dela med dig av hur du ser på saken. Ställ gärna följdfrågor som inte har rena ja- eller nej-svar utan uppmuntrar till fortsatt berättande. För att visa att du lyssnar kan du humma, nicka eller säga saker som ”Och sen …?”, ”Hur känns det då?”, ”Vad tänker du om det?”.
Tycker du att det är svårt att lyssna och få till ett bra samtal kan du pröva att fokusera på de känslomässiga nyanserna i det barnet säger. Utläggningarna om hur jobbigt det är att släpa innebandyklubban och sportkläderna mellan hemmen kan egentligen handla om att vara ledsen över skilsmässan. Om du kan fånga känslorna bakom orden kan samtalet leda till att barnet känner sig förstått och bekräftat.
Men om du i stället förklarar att ni alla faktiskt måste bita ihop nu när pappa valt att flytta, blir känslan efter samtalet en annan. Låt därför dina följdfrågor rikta in sig på det barnet känner: ”Betyder det att du är ledsen och arg för att du måste bo på två ställen och kämpa med allt det för med sig?”
Om barnet väljer att prata om sin andra förälder, lyssna utan att blanda in dina egna känslor och synpunkter. Försök att tillsammans förstå vad som hänt mellan dem och vad som känns svårt. När barnet berättar om sin andra förälder ger det dig ett förtroende. Att hantera förtroenden om den andra föräldern är en balansgång mellan att vara lojal med medföräldern och med barnet. Självklart använder man inte sådana förtroenden till att baktala, skälla ut eller tala illa om sin medförälder. Men man behöver inte heller underskatta barnet genom att alltid vara strikt lojal med föräldern.
Balansgången kan vara att bekräfta barnets känslor, kanske utifrån din egen kännedom om medföräldern, utan att brista i lojalitet. I stället för att föreslå lösningar kan du uppmuntra barnet att prata med sin andra förälder, om du tror att det är en framkomlig väg. Verkar din medförälder ha burit sig illa åt kan du fråga om ni ska tala med hen tillsammans. En annan möjlighet är att du tar upp det med medföräldern. Respektera hur barnet vill att ni hanterar det.
Malin Bergström Barnpsykolog, docent och författare
27 augusti 2026

"Vändningen kom när vi hittade Varannan Vecka-appen. Det är mindre tjafs och båda har bättre koll. Känns så skönt!”
"Tusen tack för denna app, denna har fått oss att äntligen kommunicera!”


Överenskommelser
Sommarplanering i en varannan vecka-familj: börja i tid, dela loven rättvist, lös krockar kring midsommar och gör plats för det du själv behöver.

Separation
Barnet ignorerar dig eller vänder sig till den andra föräldern? Det är ofta ett skydd mot längtan. Barnpsykologen förklarar vad du kan göra i stället.

Separation
När och hur ska barnen träffa din nya partner? Barnpsykolog Malin Bergström om timing, att berätta för medföräldern och att hålla fokus på barnen.