Ständiga bråk mellan föräldrar – hur blir det för barnen?

Föräldrakonflikter – en källa till oro för barn

När man säger ordet ”bråk” tänker många på verbala konflikter med höjda röster och kanske en och annan svordom. Det är en sorts konflikt. Om föräldrarna löser konflikten och blir sams är bråk ingen större källa till oro för barn. Men barn reagerar reflexmässigt på känslomässiga impulser och behöver därför de vuxnas stöd för att hantera stressen som uppstår vid bråk. De behöver också hjälp att tolka sina känslor och sätta dem i ett sammanhang. Det spelar alltså stor roll hur konflikterna visar sig – och om vi vuxna lyckas lösa dem eller inte.

Vad räknas som bråk mellan föräldrar?

Föräldrars bråk, eller konflikter, har inte alltid karaktären av öppet krig. De kan också handla om:

• Brist på tillit
• Negativa tolkningar och missförstånd som aldrig reds ut
• Att en förälder ständigt går i försvar och förutsätter att medföräldern är illvillig eller har dåliga avsikter
• Att en förälder instinktivt tar ställning mot medföräldern, oavsett vad medföräldern säger eller gör
• Att en förälder använder kränkande eller nedsättande ord i samtal med medföräldern
• Att en förälder ständigt markerar att medföräldern gör ”fel” i sitt föräldraskap eller inte duger på andra sätt
• Att en förälder inte svarar på tilltal eller ger ”silent treatment” som en sorts bestraffning, i vanliga samtal eller i sms och mejl
• Att inte hålla överenskommelser, till exempel genom att ständigt komma för sent eller inte komma alls

Över tid kan sådant leda till försämrat förtroende mellan föräldrarna, med fler konflikter och regelrätta bråk som aldrig reds ut.

När barn dras in i föräldrars konflikter

Det händer också att föräldrar är så upptagna av konflikten med medföräldern att de aktivt eller passivt drar in barnen i den. Det kan till exempel vara:

• Att en förälder talar illa om medföräldern inför barnet eller andra
• Att en förälder inte själv sköter kommunikationen med medföräldern utan lägger ansvaret för den på barnet
• Att en förälder inte hälsar på medföräldern när barnet är med och genom tystnad skapar dålig stämning
• Att en förälder pumpar barnet på information om medförälderns liv och mående för att få kontroll
• Att en förälder skuldbelägger barnet när hen visar omtanke eller kärlek till sin andra förälder

Hur mår barn när det ständigt är bråk mellan föräldrar?

För barn är det tufft när föräldrarna ständigt är i konflikt. Bråken låser energi i föräldrarelationen och lämnar barnen ensamma. Vi vuxna ska stå för deras grundläggande trygghet, och när de i stället behöver oroa sig för vårt välbefinnande och vår säkerhet påverkas de på samma sätt som om de själva var hotade eller drabbade. Barn tar ansvar för hur det är mellan föräldrarna och kämpar på olika sätt för att lugna eller undvika konflikter. För att orka det utvecklar de ibland olika strategier.

”Men barnet hör oss aldrig bråka – då är det väl inte lika farligt?”

Ett vanligt misstag är att tro att barn tar mer skada av öppna bråk än av tyst permafrost. Men barn känner av och anpassar sig efter stämningar, oavsett om aggressiviteten är passiv eller aktiv. Alla barn påverkas av bråk, oavsett ålder. Bebisar och småbarn uppfattar stämningar och känslor i sin omgivning och är särskilt sårbara eftersom de är så beroende av oss föräldrar. Skolbarn och tonåringar far också illa och kan ta på sig roller, ansvar och strategier som skadar deras välbefinnande och utveckling. Kanske utvecklar de en ständig vaksamhet för att skydda sig mot ilska. Eller så flyr de hemifrån och hamnar i sammanhang som inte är bra för dem.

Barns reaktioner när det blir bråk mellan föräldrar

Föräldrars långvariga konflikter kan också ge barn en negativ bild av relationer och konfliktlösning. Barns egen aggressivitet ökar av att växa upp med mycket bråk. Ilskan kan vara maskerad oro, eller ett sätt att ta med sig mönstret hemifrån in i andra relationer. För att inte späda på den dåliga stämningen hemma kan barnet ta ut sin ilska i skolan eller på kompisar i stället för på föräldrarna. Det gör livet ännu krångligare – kanske finns det då ingen plats eller relation som är skyddad från bråk, och det påverkar självbilden och självkänslan negativt.

Konflikter skapar dessutom stress och oro, vilket försämrar koncentrationen och den egna stresshanteringen. Då kan både kompisrelationer och skolarbete bli lidande. Den som som liten lär sig en bristfällig konflikthantering kan också få svårt att stå upp för sig själv och att skapa trygga, stabila relationer till partner, vänner och andra vuxna senare i livet.

Sammanfattning – så påverkas barn av ständiga bråk

Det är alltså viktigt att skydda barn från ständiga bråk mellan föräldrarna. Det gäller oavsett om bråken är högljudda eller består av ”permafrost” – envis tystnad och dålig stämning i kommunikationen. Om bråk ändå uppstår behöver barn få se att konflikten reds ut och att allt är bra sedan.

Föräldrar kan skydda sina barn genom att inte låta situationer som ständigt leder till bråk fortsätta – till exempel genom att ta hjälp av en parterapeut eller genom att separera.