Ständiga bråk mellan föräldrar – hur blir det för barnen?

Föräldrakonflikter, en källa till oro för barn

När man säger ordet “bråk” tänker många på verbala konflikter med höjda röster och kanske en och annan svordom. Det är en sorts konflikt. För barn är bråk mellan föräldrar ingen större källa till oro om föräldrarna löser konflikten och blir sams. Barn reagerar dock reflexmässigt på känslomässiga impulser och behöver därför få de vuxnas stöd att hantera den stress som uppstår vid bråk. De behöver också hjälp att tolka sina känslor och sätta dem i ett sammanhang. Det spelar alltså stor roll, hur konflikter visar sig och om vi vuxna lyckas lösa dem eller inte.

Vad räknas som bråk mellan föräldrar?

Föräldrars bråk, eller konflikter, har inte alltid karaktären av öppet krig. De kan också handla om:

• Brist på tillit
• Negativa tolkningar och att man missförstår varandra utan att reda ut saker för att förstå bättre
• När en förälder ständigt går i försvar och förutsätter att medföräldern är illvillig eller har en dålig idé eller avsikt
• Att en förälder instinktivt tar ställning mot medföräldern oavsett vad medföräldern säger eller gör
• När en förälder använder kränkande eller nedsättande ord i samtal med medföräldern
• Om en förälder ständigt markerar att medföräldern gör “fel” i sitt föräldraskap eller inte duger på andra sätt.
• När en förälder inte svarar på tilltal eller ger “silent treatment” som en storts bestraffning, antingen i vanliga samtal eller i digital kommunikation som sms eller mejl

Att inte hålla överenskommelser som att ständigt komma för sent eller inte alls
Över tid kan det leda till försämrat förtroende mellan föräldrarna med fler konflikter och regelrätta bråk som inte reds ut.

När barn dras in i föräldrars konflikter

Det händer också att föräldrar är så fokuserade på konflikten med medföräldern att de aktivt eller passivt drar in barnen direkt i konflikten. Det kan till exempel vara:

• När en förälder talar illa om medföräldern inför barnet eller andra att föräldern inte själv sköter kommunikationen med medföräldern utan dumpar kommunikationsansvaret på barnet
• En förälder som inte hälsar på medföräldern när barnet är med och genom tystnad skapa dålig stämning
• En förälder pumpar barnet på information om medförälderns liv och mående för få kontroll
• Att föräldern skuldbelägger barnet om hen visar omtanke eller kärlek till sina andra förälder

Hur mår barn när det ständigt är bråk mellan föräldrar?

För barn är det tufft när föräldrarna ständigt är i konflikt. Bråken låser energi i föräldrarelationen och lämnar barnen ensamma. Vi ska stå för deras grundläggande trygghet, och när de behöver oroa sig för vårt välbefinnande och vår säkerhet påverkar det på samma sätt som om de själva hotas eller drabbas. Barn tar ansvar för hur det är mellan föräldrarna och kämpar på olika sätt för att lugna eller undvika konflikter. För att orka detta utvecklar barn ibland olika strategier.

“Men barnet hör oss aldrig bråka! Då är det inte lika farligt!”

Ett vanligt misstag är att vi tror att barn tar mer skada av öppna bråk än tyst permafrost. Barn känner dock av och anpassar sig efter stämningar oavsett om de innehåller passiv eller aktiv aggressivitet. Det är också så att alla barn påverkas av bråk, oavsett ålder. Bebisar och småbarn uppfattar stämningar och känslor i sin omgivning och är särskilt sårbara eftersom de är så beroende av oss föräldrar. Skolbarn och tonåringar far också illa av bråk och kan ta på sig roller, ansvar och strategier som är negativa för deras välbefinnande och utveckling. Kanske utvecklar de en vaksamhet för att skydda sig mot ilska. Eller så flyr de hemifrån och hamnar i sammanhang som inte är bra för dem.

Barns reaktioner när det blir bråk mellan föräldrar

Föräldrars långvariga konflikter kan även ge barn en negativ bild av relationer och konfliktlösning. Barns egen aggressivitet ökar av att växa upp med mycket bråk. Ilskan kan vara maskerad oro eller ett sätt att ta med sig mönstret hemifrån ut i andra relationer. För att inte späda på den negativa stämningen hemma kan barnet också ta ut sin ilska i skolan eller på kompisar i stället för på föräldrarna. Det gör livet ännu krångligare. Kanske finns det då inte någon plats eller relation som är skyddad från bråk. Det påverkar naturligtvis självbilden och självkänslan negativt. Konflikter skapar stress och oro vilket inverkar på koncentrationsförmågan och den egna stresshanteringen och då kan både kompisrelationer och skolarbete bli lidande. Att lära sig bristfällig konflikthantering som liten kan också resultera i svårigheter att stå upp för sig själv och skapa trygga stabila relationer till partners, vänner och andra vuxna senare i livet.

Sammanfattningsvis…

Det är alltså viktigt att skydda barn från ständiga bråk mellan föräldrar. Det gäller oavsett om det är högljudda bråk eller “permafrost-konflikter” med envis tystnad eller dålig stämning i kommunikationen mellan föräldrarna. Om bråk uppstår behöver barn se och lära sig att man reder ut konflikten och att allt är bra sen.

Föräldrar kan alltså skydda sina barn genom att inte tillåta att situationer som leder till att bråk ständigt uppstår, exempelvis genom att ta hjälp av en parterapeut eller genom att separera.

Rekommenderade artiklar