Hur går en vårdnadstvist till?
De flesta vet vad en vårdnadstvist är men ganska få vet hur handläggningen av en vårdnadstvist går till. Här får du veta mer om tingsrättens handläggning och de olika stegen i en vårdnadstvist.
”Vi kommer inte överens”
Skälen för att inleda en process om barnen i domstol är att föräldrarna inte är överens i beslut om barnen. För det mesta är det förhållandevis lugna omständigheter. Men i en del fall är det turbulent hemma och barn och föräldrar kan behöva skydd. (Här utgår vi från omständigheter där ”bara” har olika åsikter).
”Måste jag anlita ett ombud?”
Ett juridiskt ombud har i uppdrag att tillvarata förälderns rättigheter i processen. Det innebär att föra förälderns talan, ge råd och tillvarata förälderns rättigheter. Man måste inte ha ett juridiskt ombud. Men föräldrar som för sin egen talan, utan ombud, riskerar att hamna i underläge. Kort sagt, den som kan bör anlita ett eget ombud.
Tingsrättens handläggning
Förberedelser
För att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadsprocessen infördes i januari 2022 ett lagkrav på att föräldrar som överväger att gå till domstol först ska få information om den hjälp och det stöd som finns att tillgå utanför domstolen. Förhoppningen är att fler föräldrar ska välja en annan väg än en rättsprocess för att nå ett beslut kring barnen.
Stämningsansökan
Ett tvistemål om barn startar genom att en av föräldrarna skickar in en stämningsansökan till tingsrätten. I stämningen anger förälderns vilka yrkanden den har (vad det är man vill) och vilka grunderna är (de juridiska skälen). Utöver yrkanden och grunder är det vanligt att berätta kort om bakgrunden. När tingsrätten handlägger stämningen begär domstolen även upplysningar från socialnämnden om barnet och föräldrarna. Syftet är att få mer information i målet och se till att målet blir utrett på bästa sätt.
Svaromål
När stämningsansökan handlagts av tingsrätten skickas den med delgivningshandlingar till den andra föräldern/motparten. Föräldern har sedan viss tid på sig att svara. Svaromål är motpartens skriftliga svar. Svaromålet följer i stort samma uppställning som stämningsansökan. Först anges svarandens inställning till kärandens yrkanden och utöver det svarandens egna yrkanden, grunder och sakomständigheter.
Muntlig förberedelse
Efter stämning och svaromål kallar tingsrätten föräldrarna (parterna) och deras ombud till ett sammanträde som kallas “muntlig förberedelse”. Det sker vanligen inom 6-8 veckor från att stämning utfärdas. Syftet med sammanträdet är att reda ut saken och ta reda på vad som yrkas, grunderna för detta, vilken bevisning som åberopas och eventuella oklarheter. Först brukar ordföranden gå igenom ärendet översiktligt och därefter kan ombuden få tillfälle att ge sin klients syn på saken.
”Kan ni komma överens?”
Om det är fråga om ett ”normalkomplicerat” mål där båda föräldrarna kan ta hand om barnet anses det vara till barnets bästa om föräldrarna kan nå en frivillig överenskommelse. Ordföranden försöker därför ofta så tidigt möjligt ta reda på om det går att nå en tillfällig eller slutlig överenskommelse. Ett sätt är att domaren pratar med en part i taget medan den andra parten får vänta utanför. Utan motparten i rummet är det ofta lättare att öppna upp och bidra till lösningar.
Om parterna med ordförandens hjälp når en slutlig överenskommelse som båda kan acceptera kan ordföranden göra överenskommelsen juridiskt bindande och verkställbar. Det sker genom att domaren skriver ner vad parterna kommit överens om och prövar om överenskommelsen är för barnets bästa.
Tingsrättens möjliga ”insatser”
Om det inte går att nå en överenskommelse kan tingsrätten fatta beslut om olika insatser beroende på hur omständigheterna ser ut och vad målet handlar om. Det kan vara:
- samarbetssamtal hos familjerätten,
- vårdnads- boende och umgängesutredning från socialtjänsten
- medling
Föräldrarna kan när som helst under målets handläggning komma överens och meddela tingsrätten som då kan hjälpa föräldrarna att avsluta målet.
Huvudförhandling
Innan huvudförhandlingen formellt startar brukar rättens ordförande återigen undersöka möjligheterna till en frivillig överenskommelse helt eller delvis. Även här talar ordföranden ofta med föräldrarna i enrum, se ovan. Men om föräldrarna inte kan komma överens dömer domstolen i målet.
Under huvudförhandlingen går rätten igenom yrkanden, grunder och omständigheter samt parternas bevisning. Det kan handla om muntlig bevisning i form av parts- och vittnesförhör. Skriftlig bevisning kan vara utdrag ur orosanmälningar, chattkonversationer eller andra handlingar. Innan förhandlingen är klar sammanfattar ombuden sina klienters yrkanden och grunderna för dessa i sina slutanföranden. Rätten ger datum för när domen finns tillgänglig och avslutar därefter förhandlingen.
Överklaga?
Tingsrättens dom är en prövning av barnets bästa utifrån omständigheterna och föräldrarnas yrkanden. Om en förälder är missnöjd med domen kan föräldern överklaga domen till hovrätten inom en viss tid från dagen för domen. Det krävs dock prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ärendet igen. Det är med andra ord inte säkert att en missnöjd förälder får en ny prövning i hovrätten.
Läs mer…
Vårdnad om barn – vad betyder det?
