
Separation
Så känner sig barnet hemma i den nya bostaden
Så känner sig barnet hemma i nya bostaden efter separationen: egen vrå, delat rum och små gester som märks. Råd av barnpsykolog Malin Bergström.
Barn har rätt att säga vad de tycker om beslut som påverkar deras liv – men det är föräldrarna som ansvarar för kloka beslut om boendet. Ju äldre barnet blir, desto större betydelse ska barnets vilja få.
En sammanfattning av ”När får barn själva bestämma var de ska bo?” finns längst ner.

Vårdnadshavarna har ansvar för viktiga beslut om barnets boende. Vid gemensam vårdnad fattas besluten normalt tillsammans. Om ni är oense kan domstolen pröva boendet. Vid ensam vårdnad ligger beslutsansvaret hos den vårdnadshavaren, men barnets behov, åsikter och gällande avtal eller beslut måste beaktas. Alla beslut om boende ska utgå från barnets bästa.
Hur delaktiga barn ska vara i beslut om sitt boende är en balansgång. Ni behöver skydda barnen från att behöva välja mellan sina föräldrar, och samtidigt väga in vad de önskar och mår bra av. Barn är sårbara och behöver få vila i att vuxna beslutar om vad som är bäst för dem – men de är också experter på sina egna liv och har rätt att säga vad de tycker och bli lyssnade på. Låt därför barnen vara delaktiga i besluten, men inte ansvariga för dem. Det är vårt ansvar som vuxna att ordna familjesituationen så att den passar barnen.
I stället för att fråga barnet hur det vill bo kan ni vuxna diskutera er fram till ett förslag. Beskriv sedan bakgrunden för barnet: varför ni tror att upplägget blir bra och hur ni ska hjälpa barnet att trivas. Lyssna därefter, direkt och indirekt, på reaktionerna. Ibland är barn tydliga, och då tar ni hänsyn till deras önskemål. Ibland är reaktionerna ordlösa, och då krävs det att ni läser av dem med magkänslan.
Barn är ofta lojala och väger in våra behov och önskemål. Att veta att ni vuxna är beredda att ändra er om barnet inte trivs kan göra det lättare att prova ett upplägg. Bestäm när ni ska följa upp hur det fungerar, men vänta inte ut en prövoperiod om barnet visar rädsla eller tecken på att fara illa. Ett befintligt domstolsbeslut eller godkänt avtal behöver också beaktas när ni planerar förändringar.
Efter prövoperioden utvärderar ni: lyssna in barnet, justera det som inte passar eller skapa nya rutiner. Är samtalsklimatet ansträngt kan ni stämma av med barnet på varsitt håll och ta föräldrasamtalet för er själva. Familjerätten erbjuder sådana samtal om ni vill ha stöd av någon utomstående.
Det bästa är att ha en dialog kring barnets boende och andra viktiga frågor. Barnet ska få information och möjlighet att uttrycka sina åsikter, och åsikterna ska få betydelse utifrån ålder och mognad. Det finns ingen allmän tolvårsgräns och ingen bestämd ålder då barnets vilja automatiskt avgör boendet. Även yngre barns åsikter ska beaktas. Beslutet ska alltid utgå från barnets bästa, med särskild hänsyn till risken att barnet far illa.
Ta barnets inställning på allvar och försök förstå vad den beror på. I praktiken behöver boendet fungera för barnet över tid, men en stark vilja tar inte bort vuxnas ansvar för omsorg och skydd. Vid stor oenighet eller oro kan familjerätten, socialtjänsten eller ett juridiskt ombud ge stöd utifrån situationen.
Regeluppgifter uppdaterade den 17 september 2026.
Malin Bergström Barnpsykolog, docent och författare
17 september 2026

"Vändningen kom när vi hittade Varannan Vecka-appen. Det är mindre tjafs och båda har bättre koll. Känns så skönt!”
"Tusen tack för denna app, denna har fått oss att äntligen kommunicera!”


Separation
Så känner sig barnet hemma i nya bostaden efter separationen: egen vrå, delat rum och små gester som märks. Råd av barnpsykolog Malin Bergström.

Boende & praktiska frågor
Gemensamma rutiner i två hem gör vardagen lugnare för barnet. Så kommer ni överens om mat, sömn, skärmtid, fritidsaktiviteter, presenter och lov.

Boende & praktiska frågor
Byten mellan hemmen kan vara tuffa för barnet. Barnpsykolog Malin Bergström om packning, mysiga rutiner och när barnet drar sig undan efter bytet.