Så kan föräldrar reagera när de går isär

Det är ofta tuffast i början

När föräldrar har kriskänslor kan man som barn bli extra drabbad. Dels tvingas man till en massa förändringar som man inte valt själv. Dels funkar föräldrar sällan särskilt bra under själva skilsmässan. De glömmer att tvätta, lagar tråkigare mat och missar sånt de brukar ha koll på. Det beror delvis på att de har så mycket annat att ordna med: de måste komma överens om pengar, om vem som ska bo var och om scheman för var barnen ska bo. Men det beror också på att de har en massa kriskänslor. De kanske har panik över vad de ställt till med, oroar sig för hur de ska klara sig på egen hand eller känner sig övergivna. Allra mest brukar separerade föräldrar ändå ha dåligt samvete mot sina barn – de vet ju att skilsmässan är jobbig för barnen.

Föräldrar kan reagera helt olika

Hur föräldrar reagerar beror bland annat på om det är de själva som velat skiljas eller inte. Många föräldrar bestämmer sig för skilsmässan tillsammans. Men det kan också vara en som vill lämna medan den andra vill fortsätta leva ihop. Det är lite vanligare att mammor bestämmer sig för skilsmässa än att pappor gör det. Oavsett om det är den ena föräldern eller båda som bestämt sig, handlar skilsmässan om hur de har haft det tillsammans i sin kärleksrelation. Oftast är skilsmässan jobbigast i början för den förälder som inte valt den. Men när veckorna går brukar känslorna förändras.

Det är typiskt för alla i en kris – det man känner och tänker förändras ganska snabbt.

Malin Bergström, barnpsykolog & forskare

Det blir bättre efter krisen

Det är vanligt att föräldrar är extra känslosamma när de skiljer sig. De kan växla mellan att vara extra glada, arga och ledsna – kanske allt under samma dag. Så funkar människor i kris. Man tappar liksom kontrollen lite lättare.

Det kan vara väldigt jobbigt att se sina föräldrar så. Det kan kännas som att man inte kan lita på dem på samma sätt som vanligt. Men att tappa kontrollen över känslorna hjälper faktiskt också föräldrarna. Det gör det nämligen lättare för dem att vänja sig vid allt som förändras i skilsmässan. Det viktiga är att kriskänslorna går över efteråt. Barn behöver en ny, trygg vardag där föräldrarna är mer som vanligt igen.

Skam och skuldkänslor

Det är vanligt att separerade föräldrar skäms och har dåligt samvete för att de skiljer sig. När man skäms känns det som att man gjort något fel. Man kan ångra sig men ändå känna att det är nödvändigt. Skammen får en också att känna sig maktlös, som att man inte kan styra sitt liv.

Dåligt samvete påverkar dessutom hur man tänker. Man blir sämre på att bestämma saker eftersom man inte litar på att man bestämmer bra. Man kan också bli självupptagen och få svårt att tänka på hur det är för andra – sitt barn till exempel – för att man är så upptagen av sitt dåliga samvete.

För de flesta föräldrar lugnar skuldkänslorna ner sig när de har flyttat isär. Som barn kan det vara svårt att förstå varför någon väljer att skilja sig fast den skäms och har skuldkänslor. Men de flesta föräldrar skiljer sig för att de känner att de inte har något val. De kan ha panik för hur det ska bli för barnen i början, men ofta tänker de att det ska bli bättre sen – att de ska bli gladare, lugnare och bättre föräldrar. Och ofta blir de faktiskt det! Men det brukar dröja ett tag innan det händer.

Ilska

En annan vanlig kriskänsla hos föräldrar är ilska. Bråk är en vanlig anledning till att föräldrar skiljer sig, och precis i skilsmässan är det vanligt att de är arga på varandra. Ilskan beror förstås ofta på att de inte tycker lika. Men den kan också bero på skuldkänslor. När man skäms är det lätt att vilja anklaga någon annan för allt som är dåligt – på så sätt slipper man se vad man själv gjort för fel.

Också ilskan brukar lugna ner sig efter skilsmässan. Men en del föräldrar vägrar släppa den, och då blir det jobbigt för en som barn. Ilska hindrar föräldrar från att vara lugna och glada, och det kan vara läskigt om ens förälder lätt blir arg. Då kan det vara bra att veta att föräldrar kan få hjälp med sin ilska. Det finns psykologer och andra samtalsexperter som kan hjälpa föräldrar, både var för sig och tillsammans.

Sorg

Många föräldrar är ledsna under skilsmässan. De tänker på allt de förlorar och på vad de ställer till med för barnen. För många är det en sorg att familjen inte ska hålla ihop längre – man kanske drömde om att den skulle vara för evigt. En förälder som inte ville skiljas kan sörja att den blivit lämnad och fundera på vad den gjort för fel. Men även den förälder som ville skiljas kan vara sorgsen. Hen känner kanske att hen inte hade något val.

Det kan vara skrämmande att se sina föräldrar ledsna. Man kan känna att man vill vara extra snäll och lugn för att hjälpa dem att bli på bättre humör. Kanske försöker man låta bli att visa att man själv är ledsen eller orolig, för att skydda föräldern.

Men sorg är egentligen ingen dålig känsla vid en skilsmässa. Man kan faktiskt tänka tvärtom. Om man inte är ledsen när man skiljer sig är det ju som att ens familj inte betytt så mycket.

Malin Bergström, barnpsykolog & forskare

Ofta hjälper det att vara tillsammans när man är ledsen. Det kan kännas skönt bara att någon säger att den ser att man är ledsen. Man kan också göra saker ihop som piggar upp. Då kan ledsenheten försvinna en stund och bli lättare att stå ut med.

Rastlöshet och extra energi

Det är vanligt att föräldrar blir rastlösa och får extra energi under skilsmässan. I stället för att lyssna på vad man säger kan de fara runt, fixa saker och ständigt tänka på annat. De får sämre tålamod och kan prata ovanligt högt och fort. Det är en reaktion på krisen – något har tagit slut och något annat har inte riktigt börjat än. Hjärnan hamnar i överlevnadsläge, och stressen gör att man tänker mer på framtiden än på det som är här och nu.

Eftersom en skilsmässa är jobbig också för dig som barn behöver du åtminstone någon stund om dagen när det är lugnt och föräldern lyssnar på dig. Det kan vara när föräldern hämtar dig från någon aktivitet, efter middagen eller när du ska somna. Om du berättar för din förälder att du vill ha sådana stunder kan det hjälpa dem att inse hur rastlösa de är. Det är vanligt att föräldrar växlar mellan rastlöshet och trötthet. Längre fram, efter skilsmässan, brukar växlingarna gå över och energin bli mer som vanligt. Det är ett tecken på att krisen är över.

Kall och avstängd

Vissa föräldrar blir varken arga eller ledsna utan snarare gråa och tysta. När man är med om något som stressar en kan det vara en överlevnadsfunktion – man stänger av för att orka med. Långsamt brukar avstängdheten luckras upp. Plötsligt får man en kram eller hör föräldern skratta igen. Ibland är det först då man märker hur kall och tyst föräldern har varit.

Att vara kall och avstängd kan också vara ett tecken på att man är väldigt arg och sårad. Föräldern kanske tycker att skilsmässan är orättvis eller är arg på den andra föräldern. Då kan tystnaden bli ett slags skydd, så att känslorna får lugna sig och sedan gå över. Det viktiga är att föräldern inte fastnar i sin tystnad. Efter ett halvår är det bra om den kan börja prata om vad den känner i stället för att bara vara tyst. Det finns psykologer och andra samtalsexperter som kan hjälpa föräldrar som mår så här. För en del föräldrar hjälper det att umgås med kompisar (eller sina barn), att träna eller att göra något annat de tycker om. De börjar må bättre när de får se och göra andra saker.

Glädje

För vissa föräldrar (och barn) kan skilsmässan faktiskt kännas skön! Om det har varit väldigt bråkigt eller surt i familjen kan det vara en lättnad att få skiljas. Föräldern kan känna att den får vara sig själv igen. För barn kan det vara skönt att se sin förälder glad, ha det bra tillsammans och göra mysiga saker.

Men man kan också få dåligt samvete om den andra föräldern inte är lika glad. Man kan känna sig taskig för att man själv är glad och har det bra. Då är det bra att komma ihåg att du faktiskt har rätt att må bra. Separerade föräldrar vill också nästan alltid att deras barn ska vara glada och ha det bra!

Det är faktiskt särskilt viktigt att få vara glad och göra härliga saker när man har det svårt. Det hjälper en att orka. Att man är glad ibland betyder inte att man inte också kan vara ledsen och arg, eller att man har slutat bry sig om vad som hänt. Alla känslor kan finnas samtidigt. Men glädjen hjälper till att lugna de andra känslorna.