Har du funderingar kring barnets rätt till underhållsbidrag från den förälder som barnet inte bor med? Här har vi samlat viktig information om underhållsbidrag och barns rättigheter.
Läs mer nedan om underhållsbidrag och hur det funkar!
I Sverige är båda föräldrarna skyldiga att försörja sina barn till dess de fyller 18 år. Om barnet studerar på heltid på grundskolenivå, gymnasienivå eller motsvarande har föräldrarna försörjningsplikt tills barnet fyller 21 år. Föräldrarna har ett gemensamt försörjningsansvar som ska fördelas proportionerligt utifrån varje förälders ekonomiska förmåga.
En förälder kan uppfylla sin försörjningsskyldighet genom att ha barnet varaktigt boende hos sig. Då ska barnets andra förälder betala underhåll för barnet till boendeföräldern.
Om barnet bor växelvis hos båda föräldrarna fullgör föräldrarna sin försörjningsplikt genom att de står för kostnader när barnet bor hos dem. I vissa fall kan det ändå vara rimligt med underhållsbidrag även vid växelvis boende. Det är främst aktuellt när om det råder stora inkomstskillnader mellan föräldrarna. (Rättfall NJA 2013 s. 995, se länk nedan).
Föräldrarnas underhåll till barnet ska täcka barnets behov som till exempel kläder, mat, hygien, fritidsaktiviteter, glasögon, frisörbesök och busskort. Underhållet ska också gå till att täcka barnets del i kostnader för hushållets/hushållens gemensamma kostnader som hyra, el, internet och försäkringar.
Att få underhållsbidrag är viktigt för barnet eftersom det skapar en större ekonomisk trygghet för barnet. Det innebär att barnet kan få större möjligheter till ett bättre liv i form av fritidsaktiviteter som sport eller gemenskap med andra barn på scouterna. Det kan handla om extra utbildning i form av pianolektioner eller bättre kläder och upplevelser på lov och högtider.
Underhållsbidrag räknasut för respektive barn enligt följande:
barnets behov × (den bidragsskyldiges förmåga / föräldrarnas samlade förmåga) = underhållsbidrag.
Barnets behov bestäms dels utifrån schabloner (se Socialstyrelsen Riksnorm 2024) men också utifrån barnets specifika behov som kan variera. Exempelvis behov av glasögon, hörapparater och andra personliga behov.
Föräldrarnas ekonomiska förmåga beräknas med utgångspunkt i respektive förälders inkomst efter skatt, det vill säga nettoinkomsten. Från denna görs sedan avdrag för bland annat boendekostnad och förbehållsbelopp för hemmavarande make/barn, samt tillägg för exempelvis mottagna bidrag.
Tanken är att det ekonomiska ansvaret ska fördelas proportionerligt utifrån föräldrarnas verkliga förutsättningar och därför görs beräkningen utifrån föräldrarnas nettolöner. För hjälp med beräkning av underhållsbidrag till ert barn, se Försäkringskassans hemsida.
Föräldrarna kan själva göra beräkningar och komma överens om storleken på underhållsbidraget och skriva ett avtal. Det är viktigt att känna till att det finns vissa formkrav som måste vara uppfyllda för att avtalet ska vara giltigt:
Kan föräldrarna inte komma överens kan vårdnadshavaren (vanligen boendeföräldern) lämna in en stämningsansökan för barnets räkning om rätt till underhåll från föräldern som barnet inte bor med. Om föräldrarna inte kan nå en frivillig överenskommelse i tingsrätten avgör rätten saken och domen gäller på samma sätt som ett avtal mellan föräldrarna som godkänts av socialnämnden.
Varför kan det vara viktigt med ett juridiskt bindande avtal eller dom? Därför att med ett bindande avtal eller en dom kan vårdnadshavaren, för barnets räkning, begära hjälp från Kronofogdemyndigheten med att få barnets underhåll från föräldern. Mer information hittar du hos Kronofogdemyndigheten.
Bestämmelser om underhållsbidrag finns i 7 kapitlet Föräldrabalken.
Elisabeth Scholander Familjerättsjurist och medlare, specialiserad på konfliktlösning för familjer
17 april 2024
"Vändningen kom när vi hittade Varannan Vecka-appen. Det är mindre tjafs och båda har bättre koll. Känns så skönt!”
"Tusen tack för denna app, denna har fått oss att äntligen kommunicera!”
