Underhållsbidrag – så funkar det

Föräldrar har ett gemensamt försörjningsansvar för barnen

I Sverige är båda föräldrarna skyldiga att försörja sina barn tills de fyller 18 år. Om barnet studerar på heltid på grundskole- eller gymnasienivå, eller motsvarande, gäller försörjningsplikten tills barnet fyller 21 år. Försörjningsansvaret är gemensamt och ska fördelas proportionerligt utifrån varje förälders ekonomiska förmåga.

Hur kan föräldrar ta sitt försörjningsansvar?

En förälder kan uppfylla sin försörjningsskyldighet genom att ha barnet varaktigt boende hos sig. Då ska barnets andra förälder betala underhåll för barnet till boendeföräldern.

Om barnet bor växelvis hos båda föräldrarna fullgör de i stället sin försörjningsplikt genom att stå för kostnaderna när barnet bor hos dem. I vissa fall kan underhållsbidrag ändå vara rimligt även vid växelvis boende, främst när det råder stora inkomstskillnader mellan föräldrarna (rättsfallet NJA 2013 s. 995).

Vad ska underhållet gå till?

Föräldrarnas underhåll ska täcka barnets behov, till exempel kläder, mat, hygien, fritidsaktiviteter, glasögon, frisörbesök och busskort. Underhållet ska också täcka barnets del av hushållets gemensamma kostnader, som hyra, el, internet och försäkringar.

Varför är underhållsbidrag viktigt?

Underhållsbidraget skapar ekonomisk trygghet för barnet. Det kan ge större möjligheter till ett rikare liv – fritidsaktiviteter som sport eller gemenskap på scouterna, extra utbildning som pianolektioner, eller bättre kläder och upplevelser på lov och högtider.

Hur beräknas underhållsbidrag?

Underhållsbidraget räknas ut för varje barn enligt följande:

barnets behov × (den bidragsskyldiges förmåga / föräldrarnas samlade förmåga) = underhållsbidrag.

Barnets behov bestäms dels utifrån schabloner (se Socialstyrelsens riksnorm 2024), dels utifrån barnets specifika behov, som kan variera – till exempel glasögon, hörapparat eller andra personliga behov.

Föräldrarnas ekonomiska förmåga beräknas med utgångspunkt i varje förälders inkomst efter skatt, alltså nettoinkomsten. Från den görs avdrag för bland annat boendekostnad och förbehållsbelopp för hemmavarande make/barn, samt tillägg för exempelvis mottagna bidrag.

Tanken är att det ekonomiska ansvaret ska fördelas proportionerligt utifrån föräldrarnas verkliga förutsättningar, och därför utgår beräkningen från nettolönerna. För hjälp att beräkna underhållsbidrag till ert barn, se Försäkringskassans webbplats.

Hur bestäms underhållsbidrag?

Genom avtal

Föräldrarna kan själva räkna, komma överens om underhållsbidragets storlek och skriva ett avtal. Tänk på att vissa formkrav måste vara uppfyllda för att avtalet ska vara giltigt:

• Ett avtal om framtida underhållsbidrag för en period längre än tre månader måste vara skriftligt och bevittnat av två personer.
• Om barnet är under 18 år ska avtalet dessutom godkännas av socialnämnden i den kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt bosatt.

Genom dom

Kan föräldrarna inte komma överens kan vårdnadshavaren (vanligen boendeföräldern) för barnets räkning lämna in en stämningsansökan om rätt till underhåll från den förälder som barnet inte bor med. Når föräldrarna ingen frivillig överenskommelse i tingsrätten avgör rätten saken, och domen gäller på samma sätt som ett avtal som godkänts av socialnämnden.

Varför kan ett juridiskt bindande avtal eller en dom vara viktig? Därför att vårdnadshavaren då, för barnets räkning, kan begära hjälp av Kronofogdemyndigheten med att driva in barnets underhåll. Mer information hittar du hos Kronofogdemyndigheten.

Bra att veta om underhållsbidrag

• Underhållsbidraget ska betalas i förskott varje månad. Betalningen för exempelvis december ska ske senast den 30 november.
• Underhållsbidrag som fastställts enligt svenska regler ska följa prisutvecklingen i samhället. Eventuell höjning sker årligen från och med den 1 februari.
• Underhållsbidragets storlek kan ändras om barnets behov eller föräldrarnas ekonomiska situation förändras.
• Retroaktiv talan om underhållsbidrag, alltså för tid som redan passerat, kan inte väckas för längre tid än tre år tillbaka från dagen då talan lämnas in till tingsrätten. Enda undantaget är om den bidragsskyldiga föräldern medger längre tid.
• Ett fastställt underhållsbidrag kan jämkas till ett lägre belopp om barnet har varit hos den bidragsskyldiga föräldern under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn, eller i minst sex hela dygn under en kalendermånad. Föräldern får då göra avdrag med 1/40 av månadens underhållsbidrag för varje helt dygn som barnet vistas där. Det kan bli aktuellt under exempelvis sommarlovet.

Bestämmelserna om underhållsbidrag finns i 7 kapitlet i föräldrabalken.